Han är tillbaka i Stlm igen och jag är glad för det. Men vad fan ska det bli mellan oss? Han säger en sak och gör en annan, jag säger en sak och gör en annan. Vi gör saker, sen går det så lång tid innan vi får kontakt igen. Han är så svår, jag är så svår. Hur i helvete ska det gå? Han säger att vi ska vara vänner ena dagen. Dagen efter låter det som nånting heeelt annat. När jag drar mig undan kryper han fram och när jag försöker visa att jag känner försvinner han. Vill bara skita i det och rycka på axlarna, men jag kan inte hjälpa att jag känner mig ensam när han inte svarar. Det känns som att vi går i samma cirkel båda två men ingen kommer ikapp den andra.
 
Jag vill inte ha ett mellanting. Säger du att vi är vänner får du sluta med alla härliga mms och telefonsamtal för det förvirrar mig. Vill du ha mer? Säg det så vi verkligen kan försöka. Och jag LOVAR att försöka. Inget mer dejtande, 100% trohet redan från den sekund jag får veta. Jag menar det! Saker har redan blivit fel mellan oss för många gånger och jag vill inte att det ska hända igen. För vem vet kanske det enda som krävs är att jag saktar ner och du ökar på för att vi ska komma ifatt varandra och fortsätta cirkeln tillsammans?

Om du läser det här så vet du nog vem du är...